Evighetsteori
Alla årtal, Lika med noll
Rasmus Nertlinge
Tankar kring ett dikt-utdrag ur:
Förståndsmani é ett roligt ord
i evighetsteori övervägs
att svårigheter spelar mindre roll,
Alla tider é flyktiga
alla årtal, Lika med noll
En teori vars hypotes avdramatiserar
tillfälliga toppar och dalar,
något som uppmuntrar bibehållen funktion
i dödlighetens fascinerande salar
Intuitivt öppen för att sola
även i sovrummets skugga,
Hantera det mänskliga rationellt
ofta, även när det känns udda
Låt detta belysa, snarare än dölja.
Teorin saknar vetenskapliga bevis
och förmedlar inget konkret att följa
*
Evighetsteori: Från logik till upplevelse
Många ser evigheten som något som väntar ”efteråt”. Men om vi följer logiken bakom existensen, inser vi snabbt att vi redan står mitt i den.
Att det finns något alls, antyder att något alltid har funnits, därav är vi alla del av en evighet på något plan.
”Frågan är då inte om vi upplever evigheten,
utan hur vi upplever den.”
✦
Att navigera i det tidlösa
Om vi redan är en del av en evig väv, blir stressen över klockslag och årtal paradoxal. Det är här min ”Evighetsteori” kommer in som ett verktyg för att kalibrera vår upplevelse:
i evighetsteori övervägs
att svårigheter spelar mindre roll,
alla tider é flyktiga
alla årtal, Lika med noll
Att se årtalen som ”noll” är inte att förneka verkligheten, utan att välja en upplevelse präglad av distans och lugn. Vi kan hantera livets toppar och dalar utan att tappa fotfästet.
✦
Att sola i skuggan
Hur upplever man evigheten när det gör ont? När vi befinner oss i ”sovrummets skugga”? Genom att hantera det mänskliga rationellt, snarare än att låta oss svepas med av emotionella stormar. Att sola i skuggan handlar om att välja ljus, även när omständigheterna är mörka.
✦
En teori utan krav
Teorin saknar vetenskapliga bevis och förmedlar inget konkret att följa – just för att din upplevelse av evigheten är din egen. Genom att acceptera att tiden är flyktig, kan vi börja uppleva evigheten som:
- • En känsla av rymd för reson, även i en påfrestande situation
- • Förmågan att se det vackra i ”dödlighetens fascinerande salar”
- • En underliggande trygghet i sin roll som en tillfällighet (biologisk mänsklighet)
